Nätviner för en svensk publik

Igår presenterades Sveriges första samlade uppvisning någonsin av den svenska nätvinhandeln, en drygt femårig företeelse som utmanar systembolagets detaljhandelsmonopol. Gemensamt för dessa fiffiga entreprenörer är att man huvudsakligen riktar sig till en svensk publik men kringgår monopolet genom att leverera från utländsk adress enligt reglerna om distanshandel.

Åtta svenskorienterade näthandelsfirmor visade upp sig med minst ett dussintal flaskor vardera. Förutom ett par lysande undantag saknade utbudet riktiga toppar, men höll en jämn och god medelnivå med en hel del habila viner. Gemensamt för flera aktörer är att deras utbud känns lite slumpmässigt hopplockat även om orden "noga utvalt" är vanligt förekommande. Det som ofta verkar saknas är en tydlig linje och en personlig passion.

Vi måste ta ett steg tillbaks och ställa oss en grundläggande fråga: varför behövs egentligen de här firmorna? Vi är som bekant medlemmar i frihandelszonen EU och nere på kontinenten finns hundratals urskickliga uppkopplade vinhandlare som gärna levererar hem till din svenska dörr. Deras kunskaper är större, deras sortiment på samma gång bredare och mer djuplodande än hos de fortfarande relativt yrvakna svenska kollegerna/ konkurrenterna. Så vad är poängen?

Business, såklart. Eller Geschäft, för att tala tyska. Vårt bestämda intryck är att den bärande idén hos flera närvarande svenska aktörer är att fånga upp de måttligt intresserade, de måttligt kunniga. De som inte orkar spåra själv. De som gärna beställer blandlådor. De som tror att det är acceptabelt att behöva köpa hela kollin av samma oprövade vin. De som vill ha ett koppel svenska "rådgivare" som viskar "noga utvalt" och "alkoholskatten betald". Som flåsar en i nacken: "Passa på innan alla andra vininvesterare lägger beslag på buteljerna", "Att satsa på vin är ett bra komplement och alternativ till börsen de närmaste fem till tio åren."


Våra favoriter var förstås inte där. Riktig passion hittar man hos en liten franskabönder-kille som Caviste. Och givetvis hos superskillade Atomwine med tysk riesling i centralfokus. Ferm Sélection har varit fenomenal på att förse oss med sydfrallor från sin bas nere i södra Rhône. Idala Gård kör italienskt och låter kunden plocka styckevis. Sett ur det perspektivet är Franska Vinlistan en av dem som känns mest konsekvent. Fyra champagner, fyra hyfsade bordeauxviner och fyra rhônare. Och ett sympatiskt programblad.

Men... blir det inte bättre än så här kan nog de etablerade svenska importörerna pusta ut - åtminstone ett tag till. Hotet från frifräsarna är inte överhängande, inte än i alla fall. "Billigare än systemet" är inte mycket att yvas över om kunden är tvungen att handla hela lådor. Bara tretton skribenter var på plats, säkert en besvikelse. Och triumviratet på tidningen Allt om Vin hade visst inte ens svarat på inbjudan...

Det fanns dock en del viner vi gärna skulle dricka igen. Som dessa: